Vad
baserar
vi
läkemedelsrekommendationerna på?
Rekommendationerna
på
Diabetesläkemedel
baseras
på
de
nationella
riktlinjerna
från
Socialstyrelsen 2018
och
behandlingsrekommendationer
från
Läkemedelsverket 2017.
Riktlinjerna
har
uppdaterats
och
stämts
av
mot
läkemedelsrekommendationer
från
Norrbotten,
Kloka listan (Stockholm),
Skånelistan
och
övriga
18
regioners
lokala
behandlingsrekommendationer. Läkemedelsförslagen
sorteras
utifrån
en
sammanvägning
av
lokala
riktlinjer
och
aktuellt
forskningsläge. Läs
mer om enskilda läkemedelsklasser, diagnoskriterier och målvärden nedan.
Läs mer om vanligt förekommande diabeteslakemedel
Metformin SGLT2-hämmare GLP1-analoger DDP4-hämmare Insulin SU-preparat Pioglitazon Akarbos
Diagnoskriterier
Diagnosen Diabetes typ 2 ställs vid upprepade förhöjda fasteglukos, slumpmässiga glukos eller HbA1c men kan även ställas med hjälp av glukosbelastning (OGTT). För att fastställa diagnosen Prediabetes vilket i sin tur delas in fastehyperglykemi (IFG) och nedsatt glukostolerans (IGT) används fasteglukos respektive OGTT. Läs mer om diagnoskriterier för diabetes typ 2.
Målvärden
Målvärden för diabetes typ 2 ska baseras på bland annat riskprofil, potentiella biverkningar och patientens egen motivation. Målvärden för såväl HbA1c, LDL och blodtryck ska vara förankrat hos patienten och väldokumenterat i journalen. Läs mer om aktuella målvärden vid diabetes typ 2.
Njurfunktion
Njurfunktion, eller den glomerulära filtrationen, är ett centralt mått vid läkemedelsdosering. Det finns många formler för att uppskatta den glomerulära filtrationen och minst lika många felkällor. Läs mer om njurfunktion och beräkning av GFR.Läs mer om njurfunktion, målvärden och diagnoskriterier nedan: